Emilia tyckte att det var mycket roligt att få gå in och titta i pippis hus och när pippi helt plötsligt stod där i egen hög person så trodde jag nästan att hon skulle börja gråta av lycka.

Tänk att vara fyra år och få träffa sin favoritperson i verkliga livet, vilken lycka.

Även Ronja var väldigt uppskattad att få träffa även om Mattis var lite läskig även fast han rullade ihop sig till en liten boll på marken för att visa hur snäll han var så vågade hon inte riktigt kramas med honom.

Emil i Lönneberga var en mycket musikalisk familj. Emilia stod längst fram vid staketet och sjöng med allt vad hon orkade till alla låtarna.

Hon stod visserligen längst fram på alla föreställningarna och hon var även bland de första barnen att gå in och kramas med skådespelarna.

Vädret hade kunnat vara lite bättre men det var ju i alla fall sol mellan skurarna.

Om jag frågar Emilia vad som var bäst med dagen så var det att få kramas med Pippi och att kittla Mattis. Även att titta på saltkråkan som de byggt upp med vaxdockor och som man fick åka i en vagn för att titta på var en hit.

Själv tycker jag att föreställningarna var det bästa, det var riktigt bra skådespelare så de kändes faktiskt som att det var de "riktiga" figurerna som var där. Även att få se sina barn så lyckliga som de var är väldigt trevligt.

Så jag har bestämt att nästa år så åker vi dit igen fast denna gången bor vi en natt på något hotell eller tar med husvagnen så att vi kan vara där två dagar.